Sömn...

Hej käre läsare!
 
Ja detta med sömn är väl alla föräldrars brist. Oavsett ålder känns det som. Inget förvånade och skall väl egentligen inte vara förvånad men det är jag. Att man kan vara så trött efter nu 1 år av riktigt dålig sömn förvånar mig! 
 
Först att ligga sömnlös under graviditeten och sen med 2 små prinsessor som ändå sover hela nätterna, och gjort det ett bra dag, känns i både huvud och min 40-åriga kropp. 
För även om de sover så vaknas det till ett antal gånger / natt då de tappat nappen, det drar i benen så massage behövs på små ben, det skall drickas vatten och tas alvedon, mardrömmar eller toalettbesök. När man är vaken är det svårt att somna om och tankarna har vandrat iväg.
Sen ska man ju inte klaga då de faktiskt sover till 8 på morgonen.
 
I natt satt jag runt 2 och hade gråten i halsen. Minsta vägra att sova och hade de 2 andra i sängkammaren och ville inte väcka dem så gick ner. Satt i soffan och tyckte synd om mig själv. Störde maken t.o.m. så han fick mindre sömn trots att han skulle upp och jobba. Satt och tänkte att jag nog kunde sova på dagen en sväng då minsta sov men så vet jag oxå att hon sover inga längre stunder och de stunderna hon sover passar man på att slänga in en tvätt, förbereda mat och Näst minsta skall snabbt hämtas på förskolan så vet att gå och lägga sig på dagen har jag ingen ro till. MEN så tänkte jag "skärp dig Wivi" Det finns ju de stackars föräldrar som får handskas med små som har kolik lr annan orsak att de inte får sova 1min på nätterna och knappt på dagarna DE har rätt att klaga fast de oftast inte gör det. Jag har ingen rätt egentligen att klaga då de ju sover bra 9 av 10 nätter och jag får faktiskt sova! 
 
Men så tänkte jag oxå, jag är jag, jag har oxå rätt att klaga lite utifrån mig. Man kan inte mäta sig med alla andra om det så är bra eller dåligt utan vissa dagar får man nog vara självisk och tänka på sig men ändå inte glömma förstås att man har det bra. 
 
Tacksam att det var studiedag idag så inga barn skulle upp någon speciell tid. Men mest tacksam att maken tog näst minsta i natt, fick upp henne, klädde henne och körde till dagis. Tänk att få hjälp med små saker i varadagen kan göra sån skillnad <3 
 
Nu uppe, duschat och känner lugnet igen, vad är väl 1 natts dålig sömn med resten av alla bra dagar i livet :D 
 
LEV livet och njut av det goda, ta vara på det goda och mitt mantra idag som jag skall jobba lite extra med är:
Dra inga slutsatser för du vet inte vad livet har tänkt sig utan låt det vara och lev i nuet, du kan inte leva livet i förväg och förutse att dåliga saker händer, händer de så händer de men NJUT NU! 
 
Sen behöver ju inte dåliga saker hända givetvis. Och även om de händer så har jag lärt mig att det har gett mig erfarenheter som gör att jag kan göra mitt liv bättre, dra nytta av dem och att arbeta med sig själv ser jag som något man bör . 
 
Må gott och ta vara på Er för ALLA är värdefulla! 

Kommentera här: