Resan har börjat i skolans värld...

Kära Läsare
 
Då har man satt sig i skolbänken igen. Blandade känslor men ändå positivt då jag denna gången har valt själv vad man skall läsa och att det skall leda till något man vill bli!
 
1:a dagen (igår) var det inskrivning på gymvux, som det heter. Det var jag och ett helt gäng med invandrare, antagligen tänkte de andra som var där det samma om mig, de typ 5 pers som satt som icke invandrare.
När studievägledaren skullle pricka av alla namn hade hon fullt sjå att hålla tungan rätt i munnen och ursäktade sig flera gånger för hennes uttal. När det kom ett typiskt svenskt namn ropade hon ut det liiite högre å såg lättad ut. Kanske inte alls var så men det var det intrycket jag fick. Sen va de en massa jidder om inloggningsuppgifter och kurslitteraturer när alla släpptes lösa för att leta upp just sin lärare...
Gick igenom på datorn vad man behövde för böcker, beställde dem och gick igenom kursplanerna lite. Shit tänkte jag när jag såg mattematiken!
Jag har aldrig varit ett snille i skolan å särskilt inte i matte å nu fick jag lite ångest, hur skall jag klara detta?!  
 
2:a dagen i skolan (idag) så var jag helt inställd på att det var engelska, gick hela fm och övade på att presentera mig... Var ju helt säker på att vi skulle få göra det inför klassen.
Går å lämnar 2 av barnen hos deras farmor, lämnar lill-sessan på "dagis" och skynda ner för å va i tid. Kollade anslagstavlan nere i foajén men såg ingen engelska, bara vilken sal Naturvetenskapen skulle vara i. Tänkte att jag får väl gå upp å kolla, hitta inget och tänkte att jag får väl fråga läraren. Gick till lärarrummet, hittade läraren och hon tittar lite frågande på mig... men det är i morgon fm! 
 
Skit! helt plötsligt hade jag yrat omkring så tiden blev knapp... fick springa ner i foajén igen (för inte kom jag ju ihåg vad det stod där) springa högst upp igen och till slut hittade jag min lilla klass.
Vi är 7 st varav 4 invandrare, nu säger jag inte alls att detta är ett problem i sig men läraren var övertydlig, tog infon mycket sakta och det är ju inte riktigt mig... 2 av damerna längst fram pratade, på ja kanske var det serbiska eller något likande, oavbrutet med varandra om allt annat, vilket jag förmodar då det visade varandra sina väskor och skrattade. Läraren såg lite störd ut men sa inget. 1 kille sprang ut & in ur klassrummet med sin mobil och en satt och pratade om att det var 3:e gången han började på samma kurs, hur han hoppat av de andra 2 gångerna och en tyckte att diskutionen om varför herioinet blev borttaget från apoteken var jätte intressant och spann vidare in på hur man kunde göra både detta & amfetamin själv... anar lite oråd där!  
Ja detta blir spännande :D
Imorgon är det Engelska, rätt så säker i alla fall! ;)
 
Direkt efter skolans slut bar det iväg till Karlstad på föreningsträff, basket för hela slanten... Ett spännande möte men med en bra utgång.
Äntligen hemma och dottern hade fixat maten idag och mannen alla barn, skönt å känna att allt fixar sig utan mamma även om man tror att man är oumbärlig ;) 
 
Tänkte att några inlägg framöver så skippar jag "Dagens..." 3 punkter och lägger in lite utkast från mitt bok-skrivande, hoppas detta är okej med Er!
Det blir en lite av en följetång -så är man nyfiken på "Ett livs resa" så får man följa den ;) 
 
Ett livs resa, min resa...
 
Allt började 1975 i en liten by, någonstans på Sri Lanka. Byn låg inte långt ifrån Colombo, landets största stad. Någonstans i den lilla byn föddes en liten flicka. Hon fördes till ett barnhem inne i Colombo, hur och varför hon kom dit vet man inte, någon vet kanske svaret...
De kallade flickan Devika, om det var hennes riktiga namn vet man inte, inte heller hur hon hade det men det enda man vet var att hon var en ensam flicka som inte hade någon.
 
Inte länge efter men långt därifrån planerade 2 vänninnor sitt livs resa. De satt i Sverige och planerade en resa till Sri Lanka, Colombo -En resa som skulle förändra livet inte bara för dem utan även för den lilla flickan.
 
Vänninorna åkte ner, gjorde som turister gör, solar, äter och mår gott.
Så en dag tog de en tur till stadens barnhem, de hade tagit med sig lite kläder mm. Väl på barnhemmet så träffade de många glada barn, som tacksamt tog emot deras gåvor. 
 
Så kom de upp till en sal, en sal med massa sängar... De såg ett barn som satt ensam i en spjälsäng, den lilla flickan kastade sig från sida till sida mot spjälorna, den ena kvinnan tog upp flickan och det var KÄRLEK från första stund! När kvinnan skulle sätta ner den lilla flickan grät hon otröstligt och kvinnan bestämde i just den sekunden att hon aldrig skulle lämna henne. Det var som att den lilla flickan valde just denna kvinnan och hon var bestämd redan då och fick som hon ville redan då!
 
Kvinnan pratade med personalen, personalen blev glada men tror ändå att de måste funderat lite... Kvinnan ringde hem till Sverige, till sin man och berättade vad som hänt och hennes man blev nog chockad men visste också att när hans fru "fått nått för sig" så blev det så.
 
Sen följde månader av pappersarbete och flera resor mellan Sverige & Sri Lanka innan resan HEM kunde börja
för den lilla flickan...
 
fortsättning följer....
 
 

Kommentera här: